tisdag 2 mars 2010

Tobben tror -närsynthet

Läste i DN häromdagen (webversion på http://www.dn.se/nyheter/sverige/dagsljus-gor-barn-mindre-narsynta-1.582903) att forskarna vet att stadsbor är mer närsynta än lantisar och att närsynthet blivit vanligare. Har haft detta på min "Tobben tror"-lista sedan år 2000 utan någon vetenskaplig grund. Jag tror dock att forskarna i artikeln är fel ute, de tror att det är dagsljuset som gör skillnaden men jag tror (fortfarande) att det är ögats fokusering som är grejen. Jag tror att ögat om det inte får fokusera med liten infallsvinkel (sångt håll/smått) inte slutar att växa i tid utan fortsätter tills det som ögat vardagligen behöver fokusera på får bestämma fokusavståndet för linsen i avslappnat tillstånd. Alltså: om ögat inte tränas på små vinklar kommer linsen senare inte att kunna slappna av så mycket att små vinklar kan fokuseras, man blir närsynt.

Jag tror att det finns flera skäl till att ögat får för lite "småvinkelträning" hos dagens barn:

1. Att de inte vistas ute tillräckligt mycket, ute finns alltid en mindre vinkel att öva på (eftersom naturen är oändligt detaljrik och dessutom kan ses på långt avstånd, detta är alltså utevistelseskälet men inte beroende av mängden ljus som forskarna i artikeln tycks tro).

2. Att barnen i stället tränas på att fokusera på nära håll, det första och enklaste exemplet är att föräldern som läser för sitt barn håller text och bild på lagom avstånd för sig själv, barnet som sitter i knäet kommer då för nära. Ögat finner då större vits att anpassa sig till den situationen än att se fåglar (ögat kan inte anpassa sig till båda ytterligheterna eftersom linsen har sin begränsning i hur mycket den kan omformas).

Jag tror att man även i efterhand kan träna om ögat, skulle vilja se studier som undersöker detta!

Åtgärderna kring detta för att få en bättre värld är ju ganska givna, har själ alltid tränat Ingrid (4 år) genom att titta med henne på detaljer långt bort, håller alltid boken så långt bort jag kan (så får jag själv träning), när hon tittar på film flyttar vi bilden (datorn) så lång bort hon tycker är ok och jag låter medvetet bli att "maximera".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar